Skadestånd vid avtalsbrott

Föreligger avtalsbrott?

När en part inte håller vad den lovat föreligger ett avtalsbrott. Den som drabbas av avtalsbrottet kan då ha rätt till kompensation. Syftet är att den som drabbats av avtalsbrottet ska försättas i samma ekonomiska läge som om avtalet hade uppfyllts på ett riktigt sätt. Det kallas för förväntansintresset. För att bestämma om ett avtalsbrott föreligger behöver man fastställa avtalets innehåll och bedöma om parterna fullgjort sina åtaganden.

Avtalsbrott handlar om berättigade förväntningar
Ett bolag skulle klä om stolar i en biografsalong och ville beställa sådan manchestersammet som tidigare använts för stolarna. Biografbolaget skickade ett provtyg till ett textilbolag, som i sin tur visade ett prov på tyg med passande färg som det kunde leverera. Biografbolaget beställde tyget. Vid leverans visade det sig att det var ett klänningstyg med avsevärt lägre slitstyrka än manschestersammet. Biografbolaget hade förväntat sig att tyget skulle vara användbart för att klä om biografstolar. Textilbolaget menade att det hade levererat vad som hade beställts. (Högsta domstolens dom i mål NJA 1960 s. 446)

För att få skadestånd behöver man i princip bevisa att en skada har uppkommit till följd av avtalsbrottet. Beviskravet kan variera beroende på omständigheterna, exempelvis vem som har bäst möjlighet att säkra bevisning.

Lojalitet

För att ett avtal ska fungera behöver man samarbeta, inte bara se till sitt eget intresse. Båda parter ska hjälpa varandra så att avtalets syfte kan uppnås. Det gäller även om avtalet inte innehåller något uttryckligt villkor om lojalitet.

Man ska avhålla sig från handlingar som medför risk för att motparten drabbas av skada. Det gäller särskilt den part som är starkare, exempelvis genom att ha ett ekonomiskt eller kunskapsmässigt övertag. Om parterna har haft en långsiktig avtalsrelation eller varit särskilt beroende av varandra kan skyldigheten att vara lojal vara starkare.

Att inte reklamera var illojalt
Ett lantbruk levererade mjölk till ett mejeri. Enligt ett avtal skulle lantbruket få ett särskilt tillägg för kravmärkt mjölk. Mejeriet påstod att lantbruket inte följt särskilda regler som gällde för leverantörer av kravmjölk och hävde avtalet. Lantbruket fortsatte att leverera mjölk till mejeriet mot grundersättning och krävde senare tilläggsersättning för att leveransen varit kravmjölk. Lantbruket kunde inte visa att de i tid meddelat mejeriet att det ansåg sig ha rätt till tilläggsersättning. Att inte meddela det var illojalt. Lantbruket förlorade därför sin rätt att kräva extra ersättning för kravmärkt mjölk. (Högsta domstolens dom NJA 2017 s. 203)

Miljöskador & grannar

När verksamhet bedrivs på en fastighet kan omgivningen skadas. Avfallstippning eller utsläpp av avloppsvatten kan förorena grundvattnet. Utsläpp av sot, damm eller gaser kan förorena luften. Byggarbeten kan orsaka skakningar och buller som stör grannarna.

Kan man få skadestånd för störande byggarbeten?
Ett företag hade under många år bedrivit restaurangverksamhet i centrala Stockholm. Entreprenadarbeten störde restaurangverksamheten. Sprängningar och pålningsarbeten gav upphov till buller och vibrationer. Vid rivning av broar och andra anläggningar blev det svårt för besökare att nå restaurangens huvudentré. Antalet gäster till restaurangen sjönk, med minskad omsättning och vinstmarginal som följd. Domstolen konstaterade att företaget inte behövde tåla sådana störningar och dömde kommunen att betala skadestånd. (Mark- och miljööverdomstolens mål M 13114-20)

Den som bedriver verksamhet har ett särskilt ansvar för skador som uppkommer i omgivningen. Det gäller inte bara fastighetsägaren, utan även exempelvis entreprenörer. Ansvaret kan även omfatta sådana skador som inte orsakats avsiktligt eller genom vårdslöshet.

Kan man få skadestånd för översvämning?
En sommar med kraftig nederbörd uppstod översvämningar. Vattnet sökte sig ner mot en skola på kommunens fastighet. För att leda bort vattnet grävde kommunen bort asfaltsbeläggningen från vägen. Vattnet styrdes bort och strömmade i stället in i ett bostadsområde. En bostadsrättsförening begärde skadestånd av kommunen eftersom föreningens hus hade skadats. Kommunen invände att skadorna hade orsakats av en naturkatastrof. En utredning visade att skadorna med övervägande sannolikhet hade orsakats av att kommunen grävde bort asfalten. Domstolen dömde kommunen att betala skadestånd (Mark- och miljööverdomstolens mål 2006:69).

Försäkringsbolaget nekar ersättning

För att få ersättning av sitt försäkringsbolag behöver man bevisa att ett försäkringsfall föreligger. Det får inte vara alltför lätt att arrangera ett försäkringsfall, men å andra sidan behöver försäkringstagarens behov av skydd beaktas. Kravet på bevisning kan vara högre för företag än för konsumenter.

Pälshandlare lyckades inte bevisa inbrott
En pälshandlare anmälde till sitt försäkringsbolag att pälsar hade stulits från hennes butik vid ett inbrott. Försäkringsbolaget bestred att pälsarna hade funnits i butiken och ansåg att inbrottet var arrangerat. Det fanns inga pälshår på glaset där inbrottet påstods ha skett. Pälshandlarens affärer hade också gått dåligt en tid. Högsta domstolen ansåg att alltför mycket talade emot att det faktiskt hade varit inbrott. Pälshandlaren fick ingen försäkringsersättning, eftersom hon inte lyckades bevisa att ett försäkringsfall förelåg. (Högsta domstolens mål NJA 1992 s. 113)

Ibland är det omöjligt för försäkringstagaren att föra full bevisning. Högsta domstolen har därför i vissa fall tillämpat ett lägre beviskrav.

Konsument lyckades bevisa bilstöld
En bil låstes med den enda nyckeln utanför försäkringstagarens bostad. Följande morgon var bilen borta. Den återfanns senare oskadad, utan brytmärken på dörrar och bagagelucka. Försäkringstagaren menade att bilen hade blivit stulen och begärde ersättning. Försäkringsbolaget trodde inte på att bilen tagits olovligen. Enligt Högsta domstolen var det mest sannolikt att bilen stulits. (Högsta domstolen i mål NJA 1984 s. 501)